Här finns det långa promenadstråk. Ända från Lindholmen Science Park kan du promenera till den ikoniska röda Eriksbergskranen. På vägen passerar du Sannegårdshamnen som förr i tiden användes till kol-, koks- och salthamn och idag är bostadsområde. När du sväng runt Sörhallsberget kan du ta sikte på Ostindiefararen Göteborg som brukar ligga förtöjd vid Pir Fyra. Därefter kan du gå längs bryggorna och blicka ut över Göteborgs hamnområde.

Ett måste är att se stadsdelarna från vattnet så passa på att ta färjan i någon riktning. Om du åker från centrum kliver du på antingen vid Lilla Bommen eller vid Stenpiren. Då kliver du sedan av vid antingen Lindholmspiren, Slottsberget eller Eriksberg. Du kan även åka fram och tillbaks till Klippan vid Röda Sten för att uppleva en spektakulär båttur i Göteborg hamnområde.

I Eriksberg är utbudet av restauranger och caféer mycket stort. Längs med vattnet finner du en uppsjö av olika serveringar, exempelvis Piga och Tapas by River eller varför inte ta en mysig fika på Café Kvarnpiren eller SeaCup. Om du hellre vill ta hem något och äta på finner du Stenugnsbageriet BAKA utmed Eriksbergskranen. Med andra ord är utbudet brett och du kommer aldrig behöva gå hem hungrig.

Eriksberg är ett historiskt industri- och varvsområde som tillhörde Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB. En tidigare industri- och varvskoncern. Från början hade den lilla verkstaden ute på Hisingen sitt ursprung i en "galvanisk inrättning", Ericsbergs metall och tackjerns-gjuteri, vars tillkomst kungjordes i en annons i Göteborgs Handels- och Sjöfarts Tidning. Det var av allt att döma den första specialiserade galvaniseringsverkstaden i Sverige.
Eriksberg var även plats för stora skeppsvarvt som reparerade och byggde fartyg. Där har bland annat Ostindiefararen Götheborg sjösatts 1738 vilken gjorde tre resor till Kina innan det förliste utanför Älvsborgs fästning. I hamnen var det full fart i början på 1900-talet. Många fartyg av olika storlekar rörde sig runt där. Bilden visar några segelskutor i hamnen omkring 1905. Vid stiltje fick man ta till årorna för att komma till kajen.