Nytt hem
Håller ägarlägenheter på att slå igenom i Sverige?
Ämnen
Dela
Runtom i Europa är ägarlägenheter den vanligaste formen av ägande. En ägandeform som medför stor frihet – vad gäller allt från renovering till uthyrning. I Sverige har bostadsrätten i snart ett sekel varit praxis. Men kanske är det så att ägarlägenheten börjar få fäste på riktigt. Hur skiljer sig ägandeformerna åt? Och hur fungerar det rent praktiskt? Mäklarhuset har kartlagt skillnaderna mellan ägarlägenheter och bostadsrätter.
De allra flesta som äger sin lägenhet i Sverige gör det genom en bostadsrätt. Men så har det inte alltid varit. När Bostadsrättslagen infördes 1930 ersatte bostadsrättsföreningar föregångaren bostadsföreningar. De bostadsföreningar som redan var bildade fick vara kvar i befintlig struktur. Idag rör det sig om cirka 300 bostadsföreningar, varav de allra flesta belägna i Stockholms innerstad. Sedan dess har bostadsrättsföreningar bildats runtom i Sverige. Efter nära 100 år uppgår antalet till cirka 30 000 bostadsrättsföreningar.1
Bostadsrätten – rätten till en specifik lägenhet i en förening
Att äga en bostadsrätt innebär i praktiken att man äger en andel i en bostadsrättsförening, med rätten att bo i lägenheten under obegränsad tid. Detta förutsatt att man efterlever bostadsrättsföreningens stadgar och ordningsregler. Lägenheten ägs de facto av bostadsrättsföreningen. Juridiskt sett är bostadsrätten lös egendom, till skillnad från ägarlägenheten som betraktas som fast egendom.2
Ägarlägenheten – ”ett radhus på höjden”
2009 infördes ägarlägenheter som boendeform i Sverige. Boendeformen beskrivs ofta som ”ett radhus på höjden”, då samma regler gäller som för ett radhus eller en villa. Till skillnad från en bostadsrätt äger man lägenheten direkt och har lagfart på den. I praktiken innebär denna boendeform större frihet, då man inte behöver förhålla sig till en bostadsrättsförening och dess stadgar. Att renovera och göra justeringar i bostaden är enklare. Du bestämmer själv kring uthyrning. Och du har möjlighet att pantsätta ägarlägenheten, då den betraktas som fast egendom.
Men för att bilda en ägarlägenhetsförening finns två huvudsakliga krav. Det ena kravet är att bildandet måste innefatta minst tre lägenheter, som alla ligger i en sammanhållen enhet. Det andra – och mer avgörande – kravet är att lägenheterna under de senaste åtta åren inte ska ha nyttjats som bostäder. Detta medför att ägarlägenheter endast kan bildas vid nyproduktion eller ombyggnad av kommersiella fastigheter.
Ett drygt årtionde senare – nu ökar byggtakten och intresset
Ägarlägenheter utgör fortfarande en liten andel av det svenska fastighetsbeståndet. Idag finns runt 3 000 ägarlägenheter i Sverige – jämfört med nästan 1,1 miljoner bostadsrätter. Men utvecklingen av ägarlägenheter är stark, om än från låga nivåer.3 I takt med att fler ägarlägenheter byggs och konceptet får starkare fäste, kan ägarlägenheten på sikt vara en boendeform som konkurrerar med bostadsrätten vad gäller nyproduktion och ombyggnad.
För 100 år sedan skedde ett skifte i boendeform på den svenska bostadsmarknaden. Idag ser marknaden väldigt annorlunda ut och bostadsbeståndet är betydligt mer utvecklat. Ett nytt paradigmskifte är desto mindre sannolikt. Men kanske är det så att ägarlägenheten sakta men säkert börjar slå igenom i Sverige. Precis som bostadsrätten gjorde på 30- och 40-talet.
1 Bostadsjuristerna (februari 2022), Branly (februari 2022)
2 Lantmäteriet: Ägarlägenheter (februari 2022)
3 Ekonomifakta: Bostäder i Sverige (juni 2021), SCB: Nybyggnad av bostäder (maj 2021), Boverket (december 2021)
Ämnen
Dela