Hur stor buffert ska man ha?

 Ju yngre i ålder desto högre andel som inte har några pengar alls för oförutsedda utgifter. Bland 18 till 22 åringarna saknar 36 procent helt en buffert. 76 % av männen och 72 % av kvinnorna har en buffert för oförutsedda utgifter. Bland dem som har en buffert är det stor variation i hur stor den är. Det riktigt oförutsedda kan man aldrig kalkylera för. En kostsam tandoperation, en krossad ruta på bilen eller i fritidshuset kan ske när som helst.

Har du en buffert för oförutsedda utgifter?

Att som ung sakna buffert behöver inte vara ett så stort problem. I unga år har de allra flesta inte så stora omkostnader och många bor fortfarande kvar i föräldrahemmet.  Händer det något oförutsett så kan många få hjälp av mamma och pappa.

Då är det mer anmärkningsvärt att 28 procent i åldern 36 till 55 år helt saknar pengar för det oförutsedda. I den åldern har många familj, kanske köpt en större bostad och har bil. Att helt sakna pengar för oförutsedda utgifter i den åldern är mer kännbart, det kan handla om tillfällig arbetslöshet, sjukdom eller en trasig diskmaskin. Det är också först när det oförutsedda sker som man kommer på att en buffert saknas. Många har täckning för oförutsedda ekonomiska händelser på upp till 10 000 kronor vilket är bra, men jag önskar att vi i nästa års undersökning ser att andelen med buffertsparande ökat.

Jag tror att om man helt saknar buffert är det lätt att bli  vettskrämd av att googla på hur stor buffert man ska ha. Alla ”experter” säger olika och nämner siffror som känns fullständigt oöverkomliga för den som står helt utan.  För cirka 30 år sedan sa dåvarande finansminister att man borde ha en årslön på banken. Även om det väckte kritik så är det många som minns den summan och uttalandet. Andra pratar om att man borde ha ett par månadslöner på buffertkontot minst. Att läsa detta som en rekommendation när man har noll kronor i buffert kan vara väldigt stressande.

Hur ser just din situation ut? Börja där. Det är svårare att kalkylera för de riktigt oförutsedda händelserna och vad de kommer att kosta dig än att ha täckning för dina månatliga omkostnader.  Vad du kan börja med är att räkna ut vad du har för omkostnader per månad, det allra viktigaste som du inte kan avstå,  som hemförsäkring, transport, förskoleavgift,  avgift till A kassa och boende till exempel. Räkna ut vad det  hamnar på och försök ha som mål att ha en buffert som täcker dessa omkostnader till att börja med en månad, sen kanske två och så vidare. Om du blir sjuk, eller om det blir ett glapp i inkomsten är det en trygghet.  Här kommer ett par tips till dig som helt saknar pengar för det oförutsedda:

• Mitt första råd till dig som helt saknar buffert är att se över dina inkomster och utgifter, dina avtal och abonnemang, där kan det finnas något du kan spara in på som kan bli en början till ett buffertsparande.
• Hur stor buffert du behöver avgörs av din livssituation. Bor du som ensamstående i en hyrd bostad och saknar bil krävs det inte lika stor buffert som om du bor med din familj i en ägd bostad och har en eller flera bilar.
• Genom att ha pengarna på ett sparkonto kommer du åt dem direkt när de behövs. Se till att du får ränta och att kontot omfattas av insättningsgarantin.
• Sträva efter att ha en stående överföring per månad.

Tänk på att inte jämföra dig med andra och att inte sätta för höga mål, att ha lite sparat är bättre än inget alls. Och att du börjar bygga upp din buffert är en mycket bra start.

Varmt lycka till!

Claudia Wörnmann
Boendeekonom, SBAB

Ta del fler artiklar skrivna av Claudia här