Hemkunskap
Kökets historia – hemmets hjärta i förvandling.
Ämnen
Dela
Nu för tiden är många kök påkostade rum med högglansiga material och en maskinpark som ibland kostar lika mycket som en liten bil. Köket är hemmets mittpunkt och skrytbygge. Men har det alltid varit så? Både ja och nej.
I det gamla bondesamhället var det typiska lantköket hemmets naturliga mittpunkt. Här både åt och sov man, arbetade och umgicks. Spisen, som ofta var öppen, gav värme och var samtidigt en förutsättning för matlagningen. När vedspisen kom var det höjden av modernitet – den slukade mindre ved och matlagningen gick smidigare.
1900-1920
Men vid 1900-talets början började urbaniseringen och därmed förvandlingen av hemmen. I de trånga stadslägenheterna för de mindre bemedlade murades vedspisen ofta in i den gamla spishällen. Här fanns också ett kallskafferi mot en yttervägg och möjligen en zinkbeklädd ho. Vatten hämtades på gården. De burgnare hemmen var utrustade med större arbetskök.
1930-1940
Under 1930 och 40-talet krympte köken väsentligt. Här skulle bara finnas plats för husmor – och hennes arbete skulle utföras så effektivt och hygieniskt som möjligt. Nu ersattes vedspisen med en gasspis eller elektrisk spis och i köket fanns såväl skafferi som lyxen av rinnande varmt och kallt vatten. Nymodig sopsortering i form av ett sopnedkast i trapphuset.
1950
På 1950-talet lanserade Hemmets Forskningsinstitut, HFI, ”Svensk köksstandard”. De hade noga studerat hur man lättast arbetar i ett kök och utefter detta satt rekommendationer kring plan, mått och placering av kökets funktioner. Än idag lever till exempel måttet kvar på hur djup en bänkskiva ska vara – nämligen 60 praktiska centimeter. Typiska köksdetaljer från 50-talets kök är specerifacken i glas som fanns inbyggda i överskåpen, ljusa laminatbänkskivor och teakhandtag.
1960
Under 60-talet introduceras för första gången något som kallas spisö, föregångaren till köksön. Nu växer köken igen, och matplatsen kommer tillbaka in i köket. Tillsammans med mycket färg – och plast. I handtag och knoppar.
1970
Det festliga barköket gör entré i för övrigt rejält tilltagna köksytor. På golvet ligger kork-o-plast. Köksmaskinerna är röda, gröna och gula. I övrigt dominerar furupanel och lackfärgsmålade snickerier i starka färger som mörkblått, brunt och orange.
1980
Nya material på inmarsch samtidigt som romerskt inspirerade valv är höjden av mysighet. Att kombinationen krockar stör inte 80-talsmänniskan. Strukturtapet i en mustig färg klär väggarna och köksluckorna är ofta folierade spånskivor. Laminat är ett favoritmaterial och på golvet ligger en heltäckande lättstädad plastmatta. Maskinparken uppgraderas med mikro och bakmaskin. Avfallssortering blir standard i diskbänksskåpet.
1990
Pendeln svänger tillbaka. I mitten av 90-talet är drömmen om sekelskiftet stark och det franska lantköket slår igenom med full kraft. Blåvitt provencalskt kakel och rostfritt är hett. Fläktkåpor tar plats i inredningen. Manuell juicepress i rostfritt, inbyggnadsugn och induktionshäll känns modernt.
2000
Nu blir köket åter allrum! Väggen mellan kök och vardagsrum försvinner och den öppna planlösningen blir regel i nästan alla hem. Och plötsligt blir den lilla frukost-teven en del av köksinventarierna. Stilen på luckorna blir stramare. Ek eller andra träslag är poppis. Väggarna ovanför bänkskivan kläs med glasmosaik i turkost, grönt eller kanske rött. Underskåpen har utdragslådor för kastruller och porslin istället för hyllor.
2010
Med industriköket som förebild blir köket nu alltmer likt ett laboratorium. Material som marmor, vitt kakel och rostfritt hör till favoriterna. Kanske är nu köket på väg att krympa igen till ett ställe där man ostört, likt 40-talets husmor, kan experimentera med surdegar och picklade grönsaker. Samtidigt som vi spenderar allt mindre tid till vår vardagmatlagning växer maskinparken med grill, vinkyl och köksfläktar. Överskåpen försvinner och ersätts med öppna hyllor.
Ämnen
Dela